Bildskapande i skola och förskola
Bendroth Karlsson, Marie (1998). Bildskapande i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur
Det mest tilltalande med boken enligt mig, är alla de konkreta exempel på övningar som finns detaljerat angivna med elevkonversationer och författarens reflektioner över elevernas aktiviteter. I kapitel 3 finns exempelvis aktiviteten ”Grottmålning-elevprojekt” beskrivet. Här beskrivs hur målning kan användas för att skildra temat ”våren”. Eleverna får gestalta våren på ett papper experimentera med färgblandningar i såväl vattenburkar som palettkoppar. Sedan samtalar de kring bilderna de skapat och för en diskussion kring vad som framträder i bilderna och vilken årstid den återspeglar. Här sker möjlighet till samtal och reflektion över det skapande och lärande som skett samt chansen att konkret prova på (Bendroth Karlsson 1998, ss. 57-67). Detta exempel bland många andra ger mig som pedagog konkreta exempel på hur redan beprövade idéer fungerar i en specifik barngrupp, något jag kan använda mig av och göra till min egen lektionsplanering.
Exemplet ”lejon” kommer från en Reggio-Emiliainriktad skola, Här är projektdrivarna klart inspirerade av Reggio-Emiliapedagogiken. Eleverna har fått känna på, avbilda skuggan av och göra leravryck på statyer av lejon. De har dessutom fått läsa facklitteratur och se faktafilmer innan de slutligen fått bygga sin egen version av ett lejon i lera (Bendroth Karlsson 1998, ss. 29-30). Jag tror det är en fördel att arbeta på en skola som har en uttalad pedagogisk riktning då arbetsgången blir tydligt för alla medarbetare. Då alla inspireras av samma förhållningssätt och skolans ledning uttryckligen stödjer detta verkar det vara lättare att få utrymme för att, som i detta fall, stötta lärandet ”på fler språk än ett”. Eleverna får känna, se, höra uppleva och till och med klättra på lejon innan de slutligen själva får återge en egen version av ett lejon.
Bendroth Karlsson beskriver hur förskolebarn ofta styrs genom hela lär-moment medan skolbarn mer styrs i introduktionen av ett lär-moment. Däremot beskrivs också att den dominerande ”fria leken” i förskolan ofta saknar styrning och guidning helt (Bendroth Karlsson 1998, ss. 98-99, 208). Jag tror att det är viktigt att använda och utnyttja den fria leken (för äldre barn fritidsintressen) och utveckla lärosituationer som utgår ifrån dessa lekar/intressen och på så vis stötta och utveckla lärande oavsett ålder.
För att tydliggöra på vilket sätt barns erfarenheter skiljer sig åt beroende på kulturella erfarenheter lyfter Bendroth Karlsson (1998, ss. 35-36) Wertsch ”redskapslåda” som exempel. Denna tänkta ”låda” innehåller de fysiska och tekniska redskap en människa förvärvat genom att hantera sin omgivning. Eftersom omgivningen skiljer sig åt beroende på kulturella seder och bruk är också olika individers ”redskapslåda” fylld med olika redskap. Detta kan både verka positivt och negativt i en barngrupp. Den negativa aspekten tänker jag i första hand handlar om då förståelse för andra beteendemönster eller bemötanden än den egna saknas och skapar oro och rädsla. Den positiva aspekten rör istället synliggörandet/tydliggörandet av de beteendemönster som finns och på så vis öka förståelse, gemenskap och tolerans för de olikheter som inte stämmer överrens med den egna världsbilden .
Den största förbättringen inom undervisning i bild ur ett historiskt perspektiv anser jag dels vara Vygotskij och Wertsch syn på hur bild används för att förstå samhället (ss.35-36). Detta tydliggör hur bild kan användas för att skapa förståelse mäniskor emellan, istället för att som på tididigt 1900-tal enbart ses som ”en lekgåva” där undervisning av tekniker dominerade och inte lämnade plats för personliga uttryck (s. 13)
En ytterligare förbättring som verkligen skulle göra läraryrket mer attraktivt skulle vara att ge lärare den möjlighet som andra yrkeskategorier har: att utvecklas genom sitt yrke. Att som bildlärare i yrket få ta del av konstutställningar, museer, workshops och annat så att lärarens kunskaper om den nutida omvärlden inte helt beror av dennes personliga intresse för utveckling.