Bilder i skolan

Karlsson, Sten-Gösta & Lövgren, Staffan (2001). Bilder i skolan. Lund: Studentlitteratur

Den här boken presenterar en metod att använda i bildundervisning, och ger en mängd konkreta uppgifter som exempel för att visa hur metoden kan användas praktiskt. Metoden går i korta drag ut på att skapa balans mellan teori och praktik, samt skapa fler tillfällen för samtal och reflektion om bilder. Metoden avser att lyfta bildundervisningen till att innefatta mål, reflektion, samtal och värdering. Bilden som ämne ska inte ses som en lösryckt paus ifrån den övriga skoldagen, den ska användas ämnesöverskridande (Karlsson & Lövgren 2001, ss. 13-15).
 

Boken är med sina konkreta exempel ett användbart verktyg för att ge större tydlighet i bildundervisningen för både lärare och elever Genom att följa en metod för hur undervisningen ska synliggöra kunskaper och mål blir både elevens utveckling och bedömningen tydlig och konkret.
 

Karlsson och Lövgren (2001) poängterar på samma vis som kursplanen för bild att individer behöver kunskap om bilders påverkan och betydelse för att kunna vara delaktiga i dagens samhälle.
 

”Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska och känslomässiga upplevelser. Kunskaper om bilder och bildkommunikation är betydelsefulla för att kunna uttrycka egna åsikter och delta aktivt i samhällslivet” (LGR 11 2011, s. 20)
 

Läroplanen och författarna är här överrens om att bild har en central plats och ingår i en helhet av andra kunskapsområden. Genom vår bildlärarkurs på Högskolan i Borås har jag fått verktyg för hur jag kan använda bilden som en del av en helhet. Bilden har exempelvis kopplats till historia, matematik, språk och samhällskunskap.
 

Min egen skoltid såg inte riktigt ut på samma sätt, undervisningen då verkade mer syfta till att jag genom att måla ett porträtt enligt instruktion sedan kunde bedömas. En produkt skulle färdigställas och jag fick aldrig någon chans att göra om eller utveckla.
 

I min egen undervisning skulle jag, till skillnad från den undervisning jag själv fått, vilja arbeta i olika steg på samma vis som beskrivs i boken. Eleverna ska efter ett första utkast få möjlighet till fakta, konkreta exempel och gemensamma funderingar. När de sedan fått dessa nya verktyg för att utföra uppgiften, då kan en färdig produkt utvecklas.
 

¤ Estetisk lärprocess – vad är det? Hur är den, vad är den och varför?
 

En estetisk lärprocess kan definieras som en sinnesupplevelse som pågår under en längre tid. I en estetisk lärprocess ingår eget tänkande, stimulans och lärande med alla sinnen, emotionell och sinnlig utveckling.

¤ Vad krävs för att något ska få kallas Estetisk lärprocess?
 

En estetisk lärprocess är något pågående, alltså inte ett enstaka tillfälle där kunskaper prövas. Den portfolio vi gör i vår bildkurs där vi presenterar kursens innehåll och våra reflektioner kring den, är ett konkret exempel på en estetisk lärprocess.

¤ Dina egna erfarenheter av Estetisk lärprocess från VFU, från din egen skolgång, från kursen? Likheter – olikheter?
 

Den estetiska lärprocess jag fått lära mig om och uppleva på VFU har jag med mig som en ny erfarenhet som jag kommer att utveckla vidare och använda mig av i framtiden.

¤ Hur vill du själv jobba med Estetiska lärprocesser? Tankar, idéer, gjorda försök …

På samma vis som boken ”Bilder i Skolan” beskriver så vill jag arbeta i flera moment i skolan. Detta för att både för mig som lärare och för eleven som individ synliggöra den utveckling som sker i ett arbetsmoment.

LEKTIONSEXEMPEL; SKALMODELL:

1. Välj ut en plats i huset (ett utsnitt, en plats med dörr, fönster, en trappa upp eller liknande). Gör en enkel skiss av platsen

2. Mät/ uppskatta din plats i höjd, längd och bredd för att sedan kunna använda detta i en modell (en skal-modell)

3. Du bygger modellen i skala med kartong och papper. Räta vinklar, inte perspektiv. Välj skala 1:100, 1:50 eller 1:25 (använd verkliga mått eller uppskattade mått).

4. Ljussätt modellen med hjälp av overhead-maskin eller spotlight

5. Fotografera!

6. Tapetsera/Färgsätt rummet (Vad är det för rum, Vems rum? Fantasi eller verklighet? (alternativ: använd bara en fjärdedel av färgcirkeln vid färgsättning)

Denna uppgiften skulle kunna utföras tillsammans med barn från 6 till 16 år. Tjockare papperark är ett enkelt material att arbeta med, och förlåtande vid felberäkningar. Det är bara att tepja, limma och gå vidare med arbetet. Uppgiften är rik på möjligheter till att förenkla/försvåra moment och tränar flera av de kunskaper som elever ska öva på och tillägna sig enligt läroplanen (LGR 11):

    * Olika element som bygger upp och skapar rumslighet i bilder, till exempel linjer och färg och hur dessa kan användas i bildskapande arbete.

    * Verktyg för teckning, måleri, trycktekniker, tredimensionellt arbete, fotografering, filmande och digital bildbehandling och hur dessa benämns.

    *  Plana och formbara material och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

    * Konstruktion av geometriska objekt. Skala och dess användning i vardagliga situationer (Lgr 11 ss. 21,65)

På min VFU gjordes en liknande uppgift. Eleverna (årskurs 3-5), fick i uppgift att bygga en julstad. De fick instruktioner om uppgiften i gemensam lärarledd genomgång, inspelade instruktioner (youtubeklipp), och stegvisa skriftliga anvisningar med ritningar som stöd. Eleverna skulle med hjälp av dessa instruktioner i grupper om 2 och 2 mäta, klippa ut, färglägga och limma ihop hus, som de fick sätta på en egen tomt (kartongbit) och slutligen juldekorera.

Instruktioner och uppgifter var anpassade till respektive årskurs. Femmorna fick exempelvis en ritning som de var tvugna att omvandla med hjälp av skala och en bruten taknock, medan treorna fick en skalenlig ritning med rak taknock som de skulle mäta och rita av ifrån.

Eleverna hade stor behållning av att ha en samarbetspartner och efter 3 fulla skoldagar öronmärkta enbart till detta projekt var 95 % av alla elever klara med uppgiften.